Tillväxt-UL
Idag var då dagen för tillväxt-ultraljud igen. På BF-dagen dessutom. BF som i Beräknad Födelse. Men inte verkar det bli någon födelse idag inte. Tur det, för jag vill helst fira Arvids födelsedag (imorgon) hemma. Vi får se hur det blir.
Hur som helst så började det hela med att jag tagit fel på tid. Men det löste sig tillslut ändå. Tur! Men grät i floder gjorde jag när jag insåg hur klantigt det varit att ta fel på tid. En sån enkel grej att dubbelkolla liksom! Och är man dessutom gravid med gravidhormoner så blir det inte lättare av det...
Ultraljudet gick bra, hon trodde att bebisen vägde 3503 gram enligt alla uträkningar. Men ändå kan den vara både större eller mindre, men det är det enda sättet man närmast kan mäta på. Så något "stort" barn är det inte än i alla fall, normalvärdet skulle säga 3550 gram nu.
Hon frågade om vi ville att hon skulle göra en hinnsvepning och det kom vi fram till att hon fick göra. Trots risken för Arvids födelsedag. Men det är ju ändå inte säkert att det sätter igång nåt, så det var bara att prova. Satan i gatan vad ont det gjorde! Hon sa att jag varit öppen typ 1 cm men att jag nu var öppen 3 cm efter att hon gjort svepningen. Hon kunde känna bebisens huvud och fontanellen, coolt. Och det var bara ca 0,5 cm kvar av livmodertappen.
Hon trodde att det inte var så många dagar kvar i alla fall. Hoppas det då... fast att det händer efter morgondagen i alla fall. Eller så får det sätta igång imorgon kväll och vara klart efter midnatt. Spännande värre!
Efter ultraljudet gick vi en långsam och ond vända på stan för att köpa färg på Syssla. Det kändes som om hela bäckenet höll på att falla sönder. Så har det känts i några timmar nu men det är inte så konstigt efter hinnsvepningen. Barnmorskan ringde sedan och gav oss en återbesökstid och då frågade hon om jag kände något. Det var helt normalt att det kändes, men några värkar hade i alla fall inte startat. Den nya tiden vi fått är 21 juli, men de förväntar sig inte att vi kommer då... Inte vi heller. :oP
Fikade på Edenbos som vi har skaffat som tradition att göra efter ultraljud. Mysigt! Sen åkte vi till Coop och handlade lite inför Arvids födelsedag. Sen åkte vi hem och fick träffa go-Arvid och hans mormor o morfar som var här och passade honom. Vi blev bjudna på hämtpizza, mums.
Hur som helst så började det hela med att jag tagit fel på tid. Men det löste sig tillslut ändå. Tur! Men grät i floder gjorde jag när jag insåg hur klantigt det varit att ta fel på tid. En sån enkel grej att dubbelkolla liksom! Och är man dessutom gravid med gravidhormoner så blir det inte lättare av det...
Ultraljudet gick bra, hon trodde att bebisen vägde 3503 gram enligt alla uträkningar. Men ändå kan den vara både större eller mindre, men det är det enda sättet man närmast kan mäta på. Så något "stort" barn är det inte än i alla fall, normalvärdet skulle säga 3550 gram nu.
Hon frågade om vi ville att hon skulle göra en hinnsvepning och det kom vi fram till att hon fick göra. Trots risken för Arvids födelsedag. Men det är ju ändå inte säkert att det sätter igång nåt, så det var bara att prova. Satan i gatan vad ont det gjorde! Hon sa att jag varit öppen typ 1 cm men att jag nu var öppen 3 cm efter att hon gjort svepningen. Hon kunde känna bebisens huvud och fontanellen, coolt. Och det var bara ca 0,5 cm kvar av livmodertappen.
Hon trodde att det inte var så många dagar kvar i alla fall. Hoppas det då... fast att det händer efter morgondagen i alla fall. Eller så får det sätta igång imorgon kväll och vara klart efter midnatt. Spännande värre!
Efter ultraljudet gick vi en långsam och ond vända på stan för att köpa färg på Syssla. Det kändes som om hela bäckenet höll på att falla sönder. Så har det känts i några timmar nu men det är inte så konstigt efter hinnsvepningen. Barnmorskan ringde sedan och gav oss en återbesökstid och då frågade hon om jag kände något. Det var helt normalt att det kändes, men några värkar hade i alla fall inte startat. Den nya tiden vi fått är 21 juli, men de förväntar sig inte att vi kommer då... Inte vi heller. :oP
Fikade på Edenbos som vi har skaffat som tradition att göra efter ultraljud. Mysigt! Sen åkte vi till Coop och handlade lite inför Arvids födelsedag. Sen åkte vi hem och fick träffa go-Arvid och hans mormor o morfar som var här och passade honom. Vi blev bjudna på hämtpizza, mums.
Kommentarer
Postat av: Catarina
Spännande, spännande!! Hoppas det sätter igång då snart :) Kram Catarina
Postat av: Linda
Åååå...vad spännande. Härligt att du snart ska få uppleva en förlossning. Så härligt att få upp bebisen på bröstet. Nästan så man är sugen på föda igen :-).
Lycka till om vi inte höres nå mera, jag tänker på er.
Kram
Trackback